Om studiecirklar och folkbildning
Idag är kanske folkbildning mest förknippat med att gå en studiecirkel genom något studieförbund. Ett, för många, rolig och bra sätt att fördjupa sig i en hobby eller att lära sig ett nytt språk inför semesterresan. Vanligen har även teater, musik, litteratur och kultur, för många, en starkt koppling till ordet folkbildning.
Folkbildning som ett historiskt begrepp har en mycket mer omfattande betydelse. Redan i under första delen av 1800-talet började idéer om folkupplysning växa fram i kölvattnet på den dåtida snabba tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Bondesamhällets långa tradition av byalag blandades med nya behov av bla utbildning och samhällsutveckling.
Folkbildningen blev det sätt på vilket människor kunde utvecklas och förkovra sig för att klara av att möta den "nya tidens" utmaningar och krav. Genom de gångna åren har sedan behovet av folkbildningen som en samhällsförändringskraft minskat allt mer i takt med ett ökande välstånd.
Idag är vi inne i en ny period av snabb teknisk och veteskaplig utveckling. Vår vardag förändras ännu en gång i en sådan takt att det är svårt att, fullt ut, hinna med i den samhällsförändring som pågår.
Arbete och fritid går allt mer in i varandra och vi ställs inför nya utmaningar och krav. Vi behöver lära oss nya förhållningssätt för hur vi ska förstå och hantera det som förväntas av oss. Och Vi behöver verktyg och redskap för att göra det. Folkbildningspedagogiken är i det sammanhanget en väl beprövad resurs.
Vill Du veta mer om RE:SPECTERAs folkbildningsarbete (klicka här) |
|